Jonas perspektiv

Jonas lät sig ledas in i Dessies rum. Han blev stående på golvet medan Peter gick och satte sig på sängen. Han klappade uppfordrande med handen bredvid sig på sängen och log flörtigt. Jonas tvekade en sekund men gick sedan och satte sig bredvid honom. Peter drog med handen genom sin mohawk. En spänd tystnad uppstod.

Peter kände av Jonas osäkerhet och bestämde sig för en ice-breaker.
- Ja, alltså, jag känner ju inte dig och så, och jag har ju liksom inte sagt det här till någon förut, men jag menar, det är väl ändå ganska uppenbart?
Jonas tittade undrande på honom.
- Ja, alltså, sa Peter. Jag är ju Homo.
Peter tittade ner på sina händer och såg sedan upp på Jonas igen. Jonas såg fortfarande lite fundersam ut så Peter fortsatte sin berättelse.
- Ja, jag har försökt göra det lite mer synligt i bloggen, du har väl sett mina bilder? Och ingen tror väl att jag och Snygg-Sam bara är vänner...
- Nej, det förstås... svarade Jonas.
Peter flyttade lite närmare och lade sin hand ovanpå Jonas lår. Jonas såg upp och de fick ögonkontakt.
- Jag har vart med många killar, men du är nog den vackraste.
Jonas var smickrad, men kunde inte glädjas åt komplimangen eftersom han fortfarande bara tänkte på Justins svek. Peter lutade sig ännu närmare. Han drog en hand genom Jonas hår.
- Hur är det med dig? Har du lika mycket erfarenhet som jag? Han log utmanande och flyttade sig ännu lite närmare. De satt nu tätt intill varandra.
Jonas lutade sig lätt ifrån Peter och mumlade något ohörbart till svar. Peter verkade inte fatta vinken. Han smekte Jonas kind och stönade lite lätt. Han böjde sig fram och viskade i Jonas öra.
- Jag gillar att få stöten upp i gröten. Sedan kastade han sig över Jonas och välte ner honom på sängen.

Jonas visste inte vad han skulle göra. Ville han det här? Peter08 var ju snygg och så, det kanske var ovärt att banga? Han hann inte tänka vidare förrän Peter hade slitit av sig tröjan. Jonas tittade på hans mage och kände kräkreflexerna komma. Peters navel var jättekonstig. Han hade utåtnavel. Jonas skrek till och intog sin maskulina försvarsposition (fosterställning). Peter skrattade lite och böjde sig fram för att kyssa Jonas. Då öppnades dörren.

Justins perspektiv

Justin låg på södersjukhuset för observation. Han hade inte haft tillgång till sin mobil på hela dagen och när han nu öppnade sin inkorg fick han en chock. Han hade fått ett meddelande från Jonas. Det stod: ”Om du lämnar mig vill jag inte leva längre”. Justin stirrade på skärmen. Vad hade han gjort?

Genast försökte han ringa Jonas, men fick inget svar. Var det försent? Han kände hur paniken spred sig i hans kropp. Han måste få tag på Jonas. Men darrande fingrar slog han Benjamins nummer. Benjamin svarade på tredje signalen.
- Justin? Hej! Wazzup man?
- Ben! Har du Jonas kompis Meiras nummer? Det är superduperviktigt!
- Sure Bacon polarn!
Justin fick numret och avslutade samtalet. Han ringde upp Meira och drog samtidigt på sig jackan ovanpå sjukhuskläderna. Han tackade gud för att han hade haft en huvtröja på sig på genrepet. Med luren tätt pressad mot örat smög han sig försiktigt ut från sjukhuset. Precis när han tänkte ge upp svarade Meira.
- Hallå?
- Hej Meira! Det är Justin Bieber, minns du mig?
- Eh, mmm... sa Meira, som brukade låta väldigt dryg på telefon.
- Ja, alltså, vet du var Jonas är? Jag måste verkligen prata med honom.
- Vi är på fest hemma hos Dessie, men jag tror inte att han vill träffa dig. Du har sårat honom, rejält. Det är försent nu. Meira lade på luren i örat på Justin.

Justin tänkte inte ge upp så lätt. Han hoppade in i en taxi som stod vid sjukhusets entre och bad chauffören att köra hem till Dessie. Tio minuter senare klev han ur taxin och rusade uppför trapporna med två trappsteg i taget. Han gick direkt in utan att ringa på, och struntade i alla tjejer som pekade på honom och ropade hans namn. Det här var verkligen baksidan av att vara en sådan megakändis som Justin var. Han började desperat leta igenom alla rum efter Jonas. Till slut stod han framför dörren till det sista rummet. Han öppnade långsamt och kikade in. Vad han fick se kändes som en smäll i solar plexus. Jonas. Och en annan man. Ovanpå honom. Utan att själv veta om det gav han ifrån sig ett skrik. Jonas tittade upp på honom och för en sekund stirrade de båda på varandra med öppna munnar.
Jaastin? sa Jonas chockat.
Justin brydde sig inte om att svara, utan vände sig och började springa ut ur lägenheten. Jonas kastade av sig Peter08 och började springa efter. Just när han kom ut på gatan såg han hur Justin precis hoppade in i en taxi och åkte iväg. FML, tänkte Jonas och tittade sig efter en taxi. Han såg en och vinkade den till sig. Taxichauffören hann inte ens fråga vart han skulle innan Jonas skrek:
- Follow that car!!!! (Självklart sa han det på svenska, men det låter coolare på engelska.)


Peter08 - Någon som fortfarande tvivlar?